Svensk idrott fast i spelträsket

SVERIGE. Det började med avslöjandet att Liverpoolspelaren Michael Owen enligt utsago lirade bort motsvarande 330 000 kr under fotbolls-VM. Sedan har den ena fallet av spelmissbruk efter det andra bland professionella idrottare uppdagats. Miljontals kronor har förlorats under ibland mystiska omständigheter.

Fenomenet är dock inte nytt och en rapport visar att spelsjukan även drabbat den inhemska svenska idrotten. En idrottsrörelse som oftast, i motsats till Michael Owen, inte har råd att förlora en mindre statsbudget.

Krisen i förlusttyngda MIF Redhawks blev till exempel knappast bättre av att man under veckan lyckades spela bort årets bäste spelare Mika Hannula på rouletten. Som ersättning har man införskaffat gamle räven Sergej Fokin, som man räknar med att kunna dubbla upp till den gamle superryssfemman med Krutov, Makarov, Larionov, Fedorov och Kasatonov. Ingen vet heller var maskoten rödhöken är. Rykten säger dock att den försvann i ett parti fia med knuff. Alla undrar också var målskyttarna är, men som logiken säger, kan man inte spela bort det man inte har.

Friidrottarnas idylliska träningsläger i Sydafrika har också drabbats av en spelskandal i och med att europamästaren i tresteg Christian Olsson vägrat inställa sig på träning förrän han spöat "den satans Staffan Strand" i en omgång sten, sax och påse. Paret sägs nu vara uppe i bäst av fyrahundrasju.

Även det hårt ansträngda rodelförbundet har anslutit sig till speldjävulens offer. Efter deras upplyftande framgångar i Salt Lake City där de faktiskt inte trillade förrän i sista svängen i ett lopp, valde Riksidrottsförbundet inför årets säsong att hårdsatsa en extra femhundring på rodlarna. Tyvärr rök rubbet på föreningslotter under SM-tävlingarna.

Under en dramatisk pokerkväll på hemlig ort spelade Hammarby Fotboll bort Söderstadion, AIK förlorade Black Army till en representant för MFF som satt med fyrtal i ess och Djurgårdens buckla från förra året försvann till Degerfors i kortspelet krig.

Till och med under världsmästerskapet i handboll märktes resultatet av ett okontrollerat spelande. "Vi hade lite problem med spel, ja", erkänner talesmannen för landslaget Kjell Grane. "Det var rätt tydligt att Bengt Johansson hade pengar på att Wislander skall spela tills han är sextiotre", säger han och vrider olustigt på sig. "Och så finns förstås Staffan."

Kring Staffan Olsson rådde rena vadslagningshysterin inom laget.
Ska han få spela? (10-1)
Kommer han att klippa sig? (10 000 000-1)
Kommer han att göra sin luriga hoppe-studs-fint? (-50-1)
Ska han sabba hela skiten med en delikat Staffanfumling? (1,1-1)

"Det påverkade laget", erkänner Kjell Grane. "Istället för att skjuta i öppet läger valde Lövgren att spela Staffan för att han har satt en femhundring på att denne gör stegfel. Säkra pengar visserligen, men kanske inte så bra för laget."

Lars Åke Lagrell på fotbollsförbundet som är det förbund vars utövare verkar mest fast i spelträsket, ser på det hela med lugn. "Jag tror inte problemet är så stort egentligen", säger Lagrell med vanligt typiskt Lagrell-lugn som bara Lagrell kan uppvisa när han är lugn. "Jag skulle faktiskt våga sätta en femhundring på att det inte är så", fortsätter han lika Lagrell-lugnt som tidigare då han sade något med lugn i rösten. "Eller så kan vi ju alltid dra sticka om det."

Text: Kim Lund. Korrekturläsning: Textservice Översättning AB. Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Utan tillstånd är eftertryck eller annan kopiering förbjuden.