Precis hennes storlek
Jag anser att kvinnor generellt sett är smartare än män. Till exempel, om du ser folk som har betalat bra med pengar för att stå på en idrottsplats en kylig decemberdag, och som inte har något på sig på överkroppen mer än färg, då kan du vara säker på att dessa personer är män.
Utan män skulle det inte finnas sådana idrottsgrenar som professionell trädgårdstraktorracing.
Det skulle dessutom vara så att antalet människor som dödas då någon försöker skjuta bort en ölburk från huvudet på dem skulle minska med 100 procent. Dessutom skulle det vara så att om kvinnor ledde världens nationer så skulle det, detta tror jag helhjärtat på, näst intill inte finnas några militära konflikter och om det fanns militära konflikter så skulle alla inblandade snart känna sig hemska vilket skulle leda till att vykort med tänkvärda ord skrivna på dem och med blommor på framsidan snart utväxlades på regeringsnivå. Detta skulle sedan följas av en Fredslunch (som skulle bestå av sallad, med fettfri dressing).
Så jag anser verkligen att kvinnor är smartare än män, med ett stort undantag och det undantaget är: klädstorlekar. När det gäller det området är kvinnor galna.
När en man handlar kläder så är hans huvudmål att köpa kläder som passar hans kropp. En man provar ett par byxor och om de byxorna är för små så provar han ett par större och när han hittar ett par som passar så köper han dem. De flesta män tillbringar väldigt lite tid med att leta efter rätt storlek på sina byxor. De flesta män har jeans på sig där storleken står på en lapp baktill så om du står bakom en man i kön i snabbköpet så kan du se vilket midjemått och vilken innerbensmått han har.
En man skulle kunna ha en midja på, låt oss säga 52 tum och ett innerbensmått på 30 tum och lappen på hans byxor skulle de stolt förkunna denna information vilket praktiskt taget är samma sak som att gå omkring med en skylt där det står: "Tjena! Min häck är lika stor som en linjebuss!"
När det gäller kvinnor är det helt annorlunda.
När en kvinna handlar kläder så är inte hennes huvudmål att hitta kläder som passar hennes kropp. Hennes huvudmål är att hitta kläder som passade henne när hon var 19 år gammal. Det kommer att vara någon godtycklig siffra som "C34" eller "C42." Fråga mig inte "C34" eller "C42" av vad; den frågan har vetenskapen försökt svara på i flera år utan att lyckas. Allt jag vet att om en kvinna hade storlek C34 när hon var 19 så vill hon ha storlek C34 nu också och om storlek C34 inte passar henne så kommer hon inte att prova en större storlek: Det går inte! Hon har storlek C34 punkt slut. Så hon kommer att fortsätta prova kläder i storlek C34 och om de inte börjar passa henne så kommer hon att bli väldigt arg.
Hon kommer kanske att låta iskan gå ut över henens make, som tålmodigt väntar utanför affären eller står och tittar i Clas Ohlsons skyltfönster och undrar hur han ska motivera köpet av en nattkikare. "Hej!" kommer han att säga när hans fru hittar honom. "Ibland blir det strömavbrott på nätterna och..." "Är jag tjock?" frågar hon honom då mitt i meningen. Det här är en väldigt svår situation för mannen för om han svarar "ja" så kommer hon att bli arg för att han säger att hon är tjock och om han svarar "nej" så kommer hon att bli arg FÖR DET ÄR UPPENBART ATT HAN LJUGER FÖR INGA AV PLAGGEN I STORLEK C34 PASSAR HENNE.
För maken finns det inget sätt att klara sig ur det hela. Jag tror att en hel del av de oförklarliga försvinnandena som inträffar beror på att män som står utanför affärer och väntar på sina fruar ser när fruarna provar kläder och då inser att livet kommer att bli så mycket enklare om de rymmer och går med i någon UFO-sekt innan deras fruar kommer ut och frågar om de är tjocka.
För ett par dagar sedan så var min fru Michelle på toppenhumör. Vet du varför? Hon hade provat ett plagg i storlek C38 som passade. Hon sa att det fick henne att känna sig fantastisk. Hon sa, det här är ett direkt citat: "Jag skulle inte bry mig om de här byxorna var så här breda (nu höll hon sina armar brett isär) så länge det står på lappen att det är storlek C38".
Så här kan du bli rik: Öppna en damklädesaffär som heter "Storlek C30" där alla plagg, inklusive de som egentligen är avsedda användas som markiser, har lappar med texten: "Storlek C30." Jag slår vad om att du kommer att sälja hur mycket som helst. Du kommer antagligen att bli rik och kan sedan dra dig tillbaka, kanske kan du börja med någon filantropisk aktivitet för att främja mänskligheten. Nu tänker jag på professionell trädgårdstraktorracing.
Text: Henrik Kanatidis (översättning)
|