Webb  www.yttermera.se
Förstasidan
Nyheter
Flygbolag
Reseskildringar
Kulturguide
Språkguide
På svenskt vis
E-post
Vi har väldigt många besökare i månaden.
Läs mer här.
Medverka på Sveriges största humorsajt. Hjälp till att översätta eller skicka in eget material.
Läs mer här.
Hur du skickar hatbrev och annan viktig information.
Läs mer här.

Svenskt hålindex

Ett unikt system för att klassificera svenska hålor.

Svenskt hålindex är ett system för att objektivt bestämma hålors kvalitet och få slut på det diffusa och ovetenskapliga snacket om att "det här är en djävla håla". En håla är en ort som kännetecknas av tätortsmiljö med allt vad det innebär av insyn, brist på natur och ont om svängrum, samtidigt som orten saknar det som hör till stadens fördelar såsom allsidigt närings-, affärs- och kulturliv samt stor kontaktyta med andra människor.

Gör så här: När Du reser igenom vad Du misstänker är en äkta håla tar du systematiskt reda på om grundkriterierna är uppfyllda. Det ska finnas minst:

  • En affär (helst en trist Konsumbutik)
  • En lågstadieskola
  • En bensinstation
  • En korvmack/kiosk där ungdomen hänger
  • En kyrka/kyrksal - gärna frikyrkliga
  • Ett typiskt hyreshus, helst av typ grårappad 3-vångslänga. I Skåne ges dispans från detta.

Om minst 5 av de 6 grundkriterierna är uppfyllda finns överhängande risk att orten är en håla med en grundpoäng på 10 poäng. Om kraven inte uppfylls är orten ren landsbygd med sin charm och fördelar.

För att få ett exakt mått på hålaktigheten måste man därför närmare studera orten och ge poängtillägg för förvärrande omständigheter och dito avdrag för vissa förmildrande omständigheter.

Tilläggspoäng ges för följande förvärrande omständigheter:

  • +1 till alla orter i Småland samt Gnesta, Fagersta och Sjöbo.
  • +1 om orten har utpräglat ensidigt näringsliv (bruksort) och alla jobb hänger på om platschefen och börsklipparna i Stockholm sköter sig.
  • +1 ges om hålstämningen är utpräglad - de halvfeta öldrickande raggarna kör varv efter varv på de få vägarna och suktar på de uttråkade tjejerna. Alla vuxna går permanent klädda i joggingkläder etc.
  • +1 ges till orter med utpräglad frikyrklighet.

Avdragspoäng ges för följande förmildrande omständigheter:

  • -1 om orten har högstadieskola.
  • -1 om orten har gymnasium.
  • -1 om orten är centralort i sin kommun.
  • -1 om orten är residensstad.
  • -1 om orten var stad vid kommunereformen 1971.
  • -1 om orten har systembolag - utlämningsställe godtas ej.
  • -1 om orten har ett tilltalande, stadslik eller gulligt centrum.
  • -1 om orten har reguljär tågtrafik.
  • -1 om orten har egen flygplats med reguljärflyg.
  • -1 om orten ligger naturskönt.
  • -1 om orten ligger vid kust. (Vänern, Mälaren och Vättern räknas)
  • -1 om orten är välkänd för allmänheten.
  • -1 om orten har en befolkning över 5000 personer och ytterligare -1 för mer än 15 000 personer.
  • -1 om orten har ett rikt kulturliv och/eller någon form av högskoleutbildning.

Resultat: När alla plus- och minuspoäng sammanställs med grundpoängen 10 poäng fås den slutliga summan som avgör hålindexeringen.

Större städer får ofta poäng långt under 0 och är därmed bevisade såsom icke-hålor. Orter med poäng mellan 1 och 5 är måttliga hålor. De med poäng mellan 6 och 10 är riktiga hålor och de med över 10 poäng är svåra eller rent ut sagt förfärliga hålor.

The Swedish Way (A part of the Swedish model). A contribution to the people of Sweden
Read more here.
VARNING! Denna sajt kan komma att innehålla material som möjligtvis kan vara stötande för vissa personer. Om du tror att du kan ta illa upp, vänligen lämna sajten.