Forskare klyver atom och hittar plastleksak inuti

PRINCETON, NEW JERSEY. En forskare på Princeton-universitetet klöv nyligen en väteatom och hittade en plastleksak inuti, rapporterar den ansedda tidskriften Journal of Science i sitt maj-nummer.

På detta färglagda foto ser vi fysikern Enrico Fermi skryta om den visselpipa i plast som han fann efter att ha klyvt en uranatom.

Journal of Science noterade att det var den första plastleksak som hittats inuti en atom sedan Allison Wyatt vid Cambridge-universitetet hittade ett 15-spel i en litiumatom i februari. För Lumiere var det första gången under hans 17 år långa karriär som fissionsfysiker, som han hittade något annat än de vanliga protonerna, neutronerna och kvarkarna.

"Jag vet att Hendricks på Massachussetts Institute of Technology har samlat på sig en hel hög med små prylar han funnit i atomer - snurrtoppar, dekoderringar och klistermärken", sade Lumiere. "Han har sån tur. Jag hatar honom."

Och det borde han göra. Leksaker i atomer är så ovanliga att de forskare som dras till att söka efter dem ofta blir helgalna av att inte hitta några. Den legendariske professorn i teoretisk fysik, Richard Feynman, blev intresserad av fission och atomklyvning först efter att han sett en forskarkollega vid Cal Tech-universitetet hitta ett mystiskt hologramkort inuti en jodatom. Feynman själv, däremot, fick aldrig uppleva den lyckan. Detta fick honom att, på sin dödsbädd, resignerat erkänna att han trots sitt Nobelpris aldrig lyckats med det som verkligen betyder något inom nukleärfysik.

Till och med Enrico Fermi, en av pionjärerna inom fissionstekniken, fick vänta i nästan tio år innan han hittade en liten visselpipa av plast inuti en nyligen kluven uranatom. "Han var så glad, han grät glädjetårar och hoppade upp och ned," skrev kollegan Edward Teller i sin bok från 1952, "Fysikerns guide till isotopal isolering och samlandet av små plastleksaker".

"Enrico sprang omkring i labbet flera dagar efteråt med fingrarna mot munnen och försökte blåsa i den där visselpipan", mindes Edward Teller. "Vi kunde naturligtvis inte höra något, men han sa att han minsann hörde den. Han var en sådan knasboll."

Mer än ett halvsekel senare är förnimmelsebarheten fortfarande ett problem för fysikerna. "Man kan inte göra mycket med leksakerna, eftersom de är så inihelvete små", sade Harold Lumiere. "Man kan bara leka med dem under ett svepelektronmikroskop och om du nyser, kan du säga ajöss till den direkt."

Andra forskare, som också hittat leksaker i atomer, har tvingats skiljas från sina klenoder utan att så mycket som andas ut. I sin bok "Bohr, Baubles och Bomben: Varför nazisterna förlorade kärnvapenkapplöpningen", skriver historikern Everson White om hur Hitlers projekt att bygga det ultimata vapnet gick i stöpet på grund av hans egen policy att alla leksaker som hittades i atomer var Tredje Rikets egendom. Den danske fysikern Niels Bohr, även han en pionjär inom fissionstekniken, flydde Danmark efter att ha hört talas om denna policy, medan hans tyske kollega Werner Heisenberg visserligen stannade kvar, men saboterade hela programmet efter att Hermann Göring konfiskerat ett "Hi Score"-flipperspel som Heisenburg funnit i en fosforatom.

Trots att sökandet efter leksaker inuti atomer har förändrat historien och hjälpt forskare att lösa många av de nukleärfysiska gåtorna är de, ironiskt nog, i sig ett av vetenskapens största mysterier. Vem, undrar de fortfarande, har lagt dit dem?

Många teorier har lagts fram. Einstein trodde att det var utomjordingar. Niels Bohr misstänkte att det var Einstein. Ernest Rutherford ansåg att leksakerna var naturliga formationer.

Men idag godtar de flesta fysiker det argument som presenterades av nobelpristagaren Ernest Walton, som klöv en atom tillsammans med John Cockcroft redan 1932. År 1946 upptäckte Walton en liten dekoderring och ett hemligt meddelande inuti en kolatom. Efter att ha arbetat dygnet runt i fyra dagar, hade han slutligen lyckats dechiffrera meddelandet. "Tyvärr", stod det, "du vann inte. Försök igen."

"Det måste vara Guds verk", skall då Walton ha utbrustit.

Text: SatireWire. Översättning: Torbjörn Eriksson. Korrekturläsning: Textservice Översättning AB. Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Utan tillstånd är eftertryck eller annan kopiering förbjuden.