Änglasång från kristdemokrat i homofrågan

STOCKHOLM. Kristdemokraten Annelie Enochson, med en klart tindrande frikyrkognista i blicken, kan äktenskapslagstiftningen på sina fyra fingrar. Några könsneutralt äktenskapliga fingrar över till bögar och flator har hon inte, såvida inte hennes rakt uppsträckta mellanfinger räknas förstås. Enochson minns också glatt sitt 80-tal, då hon arbetade i Afrika i olika biståndsprojekt.

- Jag är inte bara riksdagsledamot för kd, jag är med i Riksdagens försvarsutskott och trafikutskott också, berättar Annelie Enochson. Därför tycker jag att detta med homoäktenskap är som att skjuta sig själv i foten med en AK4 och gå mot röd gubbe. Det är inte så lätt att hinna gå över gatan när man blöder och haltar fram. Då kan man bli överkörd, precis som vi kristdemokrater antagligen kommer att bli i denna bögerifråga.

Foto: Sveriges Riksdag Vi har ett uttryck, vi kristdemokrater. Vi säger inte längre att det har ”gått troll i frågan”, utan det har ”gått bög i frågan”.

- De homosexuella själva kanske upplever något helt annat som ett störningsmoment, vad vet jag. Men vad är det som är så motbjudande med att bögar och lebbor ska få gifta sig?
- Det är ingenting som är motbjudande med det. Det vore ju i allra högsta grad önskvärt att de gifte sig med varandra, en bög och en läbba. Läbba stavas det med ”ä”, gör det inte det?

- Men har du verkligen satt örat mot marken och lyssnat till folkopinionen i frågan?
- Lyssna, hör du änglars ljud? Så sjöng vi under den gångna juletiden, amen. Uppåt! Det är åt det hållet det är viktigast att rikta sina öron! På Alf Svenssons tid kunde jag förstås ibland missta mig på Guds röst. Jag menar, Alf har ju en sån skönt bullrande, basig tordönsstämma som jag kunde förväxla med Guds! Göran Hägglunds röst är fin den också, förstås, men den gör sig bäst en Luciamorgon när han sjunger Staffansvisan, tycker jag. Och så är han ju så fin med struten på huvudet!

- Du argumenterar mot homoäktenskap med att en far inte får gifta sig med sin dotter och att en 23-årig man inte får gifta sig med en 14-åring. Många tycker nog att dina jämförelser är hårresande.
- Jag hade en släkting som var gårdfarihandlare i papiljotter och shampo. Han var hårresande, han.

Annelie Enochson tar fram en tummad Afrikakarta.
- Och i Tanzania och Zambia, där jag jobbade i biståndsprojekt, hade jag också många hårrribla upplevelser då folk ständigt och jämt tiggde dricksvatten i lerhyddans dörröppning. Där stod jag bredbent, hukad över ett tvättfat och skulle just till att blöta håret när jag kände infödingarnas eldiga blickar i ryggen. Attans att de inte begrep att en modern svensk kvinna måste balsamera håret också och skölja noga efteråt, för att det ska bli så där fint och glansigt! Då går det åt lite vatten!

- Då kände du dig uttittad där i lerhyddan, som den moderna svenska kvinna du är?

- Javisst, de där människorna såg ju på en med en blick som om man ramlat ner från månen, som en främmande himlakropp! Men Gud vare tack och lov, den blicken får jag numera bara från bögar och läbbianer på torgmöten därhemma i Göteborg!

Text: R. Hurskainen. Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Utan tillstånd är eftertryck eller annan kopiering förbjuden.