I huvet på en
fanatisk islamist

SKÄRHOLMEN. Iranska Mariam, 21, är stolt över att vara den muslimska världens första kvinnliga stridspilot. Pluggat den enda rätta läran har hon också gjort, så pass att hon gått och blivit fanatisk på unga dar. Mariams allra högsta önskan är att få dö som en shahid, en martyr. I en exklusiv intervju avslöjar hon fler av sina livsbejakande och optimistiska funderingar.

– Mariam, du är fanatisk islamist. Berätta mer om dig själv.

– Jag har fostrats i den sanna andan. Tränats i flygstrider så att ni otrogna hundar ska tappa andan när jag blåser på. Försök inte att föna håret i det vinddraget bara. Öh, fast du ser ju ut att ha tappat det mesta redan.

– Finns det något som du absolut inte kan tänka dig att krascha in med ett flygplan i? Något storslaget minnesmärke, kanske?

– Ja, i Italien står visst något som lutat länge och väl men som vägrar att tippa över.

– Det lutande tornet i Pisa?

– Nej, Silvio Berlusconi. Han ramlar inte omkull fastän till och med Romano Prodi och Högsta Domstolen står där och pustar och stånkar. Där snackar vi om ett monument som är helt lönlöst att ge sig på!

Foto: R. Hurskainen

Yttermera hann tyvärr inte cykla i kapp Mariam, den svartklädda fanatiska islamisten. Hon har inga vackra tankar om fläskmumsande otrogna hundar i väst. Så snart åker hon hem till Iran igen, trött på alla nakna navlar. Men lite småsugen på en plasma eller en lcd.

– Ni fanatiska islamska terrorister, var över världen finns ni spridda? Och vad vill ni uppnå? Ni finns i Europa, antar jag?

– Oj. Även en otrogen blind jycke som du lyckas picka rätt på ett sädeskorn då och då.

– Gaza?

– Nej, inte gasa – hellre bomba på en gång. Säkert finns det någon scudmissil som jag kan ta med mig i stridsplanet för lite äventyr. Eller så kan man också skära och rispa lite med svärdet i närstrid. Det går också bra.

– Ullared?

– Ja, det gjorde hon. Förhoppningsvis inte ett engångsligg från krogen utan mot solnedgången för att delta i det heliga kriget Jihad!

Ner i en bäck
– Ni har aldrig funderat på att byta namn på det heliga kriget för att vinna fler anhängare?  Varumärkestänkande? ”Jihad” låter så främmande för oss svenskar.

– Mulla Mustafa föreslog faktiskt Jihadderian haddera. Men Svenska tonsättarnas musikbyrå hade invändningar. Nån som heter Snoddas hade redan lagt rabarber på ett liknande namn. Annars vore det ingen dum idé att sprida Jihad till toner. Till ackompanjemang av klingande svärd, ha ha!

– ”Terror avser en situation som utmärks av laglöshet, våld, instabilitet och osäkerhet.”  Så lyder en definition i alla fall. Kommentar?

– Jag såg när två feta svenska småbarnsmorsor stod vid köpcentret här i Kungens kurva. De sladdriga hyndorna knuffade ner var sin kundvagn ner i en bäck. De var för lata och stinna för att gå tillbaka till affären med dem. Det där om våld, laglöshet, instabilitet och osäkerhet som du rabblade upp stämmer mycket väl in. Parkeringen i bäcken var laglös! De gav sina ungar våldsamma örfilar. Båda morsorna skrek och härjade dessutom och visade då upp sitt instabila psyke. Dessutom blev jag mitt i villervallan osäker på om de skulle ge sig på mig eftersom jag bevittnade hur de gjorde sig skyldiga till misshandel.

– Av sina barn?

– Nej, av kundvagnarna! Det var rena terrorismen!

Foto: R. Hurskainen

Skjuter egna skrämselskott gör terroristen Mariam gärna. Egen skrämselhicka är hon däremot inte lika förtjust i. Mariam blev riktigt skraj där i Kungens kurva när ett par trinda svenskor visade var kundvagnarna ska stå.

Fattade galoppen
– Har du fler exempel på terrorism?

– Jag kommenterar gärna den fasansfulla svenska terrorismen. Är det inte terror, kanske, när den feta svenska småbarnsmorsan täpper till dörröppningen till barnkammaren med sin kroppshydda? Så att luften tar slut för de små liven där inne? 

– Så detta är för dig terrorism i ett nötskal?

– Ett nötskal? Råkar du ha fler över av dem än ett? Det finns många människor i tredje världen som gladeligen skulle krafsa ut de sista nötresterna ur dem. Det behövs variation till den ensidiga kosten av rovor, betor och förtorkade rötter. Och en och annan torr sandal som suttit på nån gammal mullas fossing.

– Men det här med fanatism. Är inte det att vara lite väl hemmablind? ”Bara den tro som är ens egen är den enda rätta”. Lite väl närsynt navelskåderi, kanske?

– Navelskåderi har jag fått nog av här i västvärlden. Både Britney Spears och Jessica Simpson har på sig alldeles på tok för små blusar och visar skamlöst upp stället där barnmorskan bet av. Båda exhibitionisterna började sin karriär med att sjunga i kyrkokören. Var det kanske där de lärde sig hur man stönar och ojar sig genom en poplåt? Religion, kvinnor och musik går inte ihop. Talibanerna i Afghanistan fattade galoppen för länge sen. De förbjöd musik och satte en burka på allt som saknade snopp. Inget håller en kvinna i Herrans tukt och förmaning som en burka. ”Hårt hållen, behåller kollen”, är talibanernas slogan.

– Men vår egen Carola Häggkvist då? Hon håller envist fast vid sin kristna tro och övertygelse, trots spott och spe ibland. Dessutom är hon framgångsrik affärskvinna. Hennes navel kan jag inte påminna mig ha sett på tv. Karismatiska Carola vann svenska uttagningen till Eurovision Song Contest i år, dessutom. Hur ställer du dig till henne?

– Med en inre tomhet, gränsande till apati. ”Vem fan bryr sig?” säger ni visst med ett populärt svenskt uttryck. Brukar du kolla på henne på din plasma-tv? Eller har du lcd?

Krokigt och fanatiskt
– Nej, jag har gamla hederliga bildrör. Men Mariam, svettas du inte i vårsolen, du som har svarta kläder som täcker hela kroppen?

– Ska du säga. Svenska ungar springer omkring i stringbikini och kvider ” Sommar och sol, vi har kort tajt kjol” ur en Markoolio-låt. Varför föser ni in barnen, förlåt – de otrogna små hundvalparna – i utseendefixering och skamlig halvnakenhet? Nej, hellre skuffar jag in mina döttrar i en livslång burka redan i späda barnaår. Det ska böjas i tid, det som krokigt och fanatiskt ska bli!

– Ni trogna hundar – för det är väl vad ni själva är i så fall – har lyckligtvis inte ställt till med terrorism på sistone?

– Vi har legat lågt med våra aktioner hittills, det stämmer. Men nu när allt fler är beredda att pröjsa för storbilds-tv så har vi beslutat oss för att ta upp kampen igen. Våra aktioner återges ju på ett så mycket mer uttrycksfullt vis när man ser dem på en 42-tums plasmaskärm. De har förresten gått ner i pris nyligen, hördu. Vad skulle du välja – lcd eller plasma?

– Ingen aning. Står det inte i Koranen vilken som har bäst prestanda?

– Okej, jag får kolla upp det där. Vilken sida, du som verkar ha koll?

Förklara tillvaron
– Avslutningsvis några korta frågor till dig, Mariam. Antingen eller. Vad väljer du av följande: Djingis Khan eller Chaka Khan?

– Djingis, alla gånger.

– Vettvilling eller vetevälling?

– Vällingen är närande och mättande. Vettvillingen är skärande och skvättande. Ge mig bägge!

– Bush eller Busk Margit Jonsson?

– Den ene gapar fram lögner om massförstörelsevapen, den andra gapar på Operan. Vilket som är plågsammast är nog en ren smaksak. Fast jag väljer Busk Margit, för hon har antagligen hunnit pensionera sig och stänga käften vid det här laget.

– Vitt eller svart?

– Svart, tack. Du ser väl hur jag är klädd? Och förresten – ge mig bara två färger: svart och vitt. Vi är de vita. Gissa vad Bush, du och det övriga fläskmumsande patrasket har för färg.

– Mariam, vad önskar du dig mest av allt här i livet?

– I livet? Nu har du allt fått nåt om bakfoten… öh, baktassen, du otrogna jycke. Min dröm är att få uppstiga till paradiset som martyr och komma till ro och vila i profeternas sköte. Nej, på deras venusberg. Nej, i deras barm! Nej, famn! Du hör ju själv hur snurrig jag blivit av allt svenskt queerfeministiskt dravel! Rosa till pojkar och blått till flickor. På Fanatismuniversitetet i Iran lärde vi oss att förklara tillvaron med två färger! Ge mig bara två färger! Varför gav du mig blått och rosa nu plötsligt?! Nu flyter ju allting ihop för mig, precis som brännvinet och blodet i Svenssons ådror en fredagskväll!