Hungrig man i snabbköpet, mardröm i delikatessdisken

SÖDERTÄLJE. Ensamstående Paul Hillgren avslöjade idag hur han kom hem från mataffären i lördags med mat för över femhundra kronor som han inte vet vad han ska göra med, och som han förmodligen får kasta om några veckor.

Paul, 33 år gammal, blev förvånad när hans veckohandling gick på 732 kronor istället för hans normala kostnad som är ungefär 300 kronor. Trots det betalade han och åkte hem med sina inköp.

Inte förrän han hade ätit och kopplade av framför tv:n blev orsaken till hans matmisstag uppenbar för honom. "Jag såg på slutet på en svartvit långfilm och då tänkte jag att jag skulle försöka komma på varför det hade gått åt så mycket pengar," berättade han för journalister i morse.

"Så fort jag öppnade kylskåpet hittade jag ett paket med prima italienskt kallskuret och då visste jag att jag hade gjort ett fruktansvärt misstag." Paul har aldrig förut köpt italiensk skinka, även om han erkänner att han en gång åt det på ett Pringles-chips hos en vän och kommer ihåg att det var väldigt gott. "Tyvärr hade de inga Pringles i affären, så jag tror jag köpte Estrella," erkänner han.

Inte bara det, utan Paul var även förbluffad över att hitta en enorm brun grönsak han inte visste namnet på i lådan i kylen. "Det var en sötpotatis," säger Paul till chockade journalister. "Jag kollade på kvittot. Jag tror det nämndes i ett tv-program för några veckor sedan."

Paul köpte också två paket dyr "färsk" pasta ("jag vet inte varför, jag känner ingen skillnad"), jättemycket färsk frukt ("nyttigt, vet du?"), en ekologisk kyckling ("fyra jävla gånger dyrare"), ett storpack med biff ("jag får frysa ner det mesta"), två örtkryddsplantor, tre sorters specialkorvar, ett stort paket grädde, lite vitlöksbröd, fem majskolvar och en stor förpackning spenat.

Sedan nådde han fiskdisken.

"Jag vet inte vad som flög i mig. Jag brukar tycka om en bit torsk, men jag köper alltid i fryspaket med prislapp på. Den här gången gick jag till den manuella försäljningen, eftersom jag tänkte att det skulle vara bättre kvalitet. Jag gick därifrån med två dussin musslor, en enorm laxbit, två rökta koljor och några fiskar som hade huvudet kvar. Jag tycker inte ens om rökt kolja."

Som tur var, lyckades Paul undvika delikatessdisken. "Nåja, jag köpte lite vitkålssallad i en burk eftersom den såg helt underbar ut. Och två små burkar oliver. Men jag tyckte att jag gick till överdrift om jag skulle köpa en massa sorters ost, den läxan har jag lärt mig."

Trots det så köpte Paul en bit parmesanost, "Ja de har ju det på alla italienska restauranger. Problemet är att det luktar skunk". De sista sakerna slank ner i hans korg på kryddavdelningen. "Hela pepparkorn är mycket bättre än de malda. Men problemet är att jag inte har någon mortel. Jag har försökt krossa dem med en sked. Det blir småbitar överallt."

Paul är nu stolt ägare till en storförpackning med Garam Masala ("vad fan är det?"), spiskumminfrön, svarta senapsfrön och omkring trettio kanelstänger. "Jag blev helt tokig. Det slutade med att jag rusade tillbaka till grönsaksdisken och köpte grön chili och tio sådana här. Vet du vad det är?" Reportrar på platsen kunde inte komma på något namn till den underliga gröna grönsaken men en sade att det användes i indisk matlagning.

"Problemet är att jag inte har en enda jävla aning om hur jag ska laga till något av det här. Steker man det? Gud vet. Jag är mer inne på färdigmat och pommes frites för att vara ärlig."

En tv-kock satt och flinade och fnissade för sig själv, medan han förklarade vad som hänt med Paul. "Det är klassiskt," berättade han. "Paul gick till snabbköpet när han var hungrig och det tog över. Plötsligt såg allting fantastiskt ut så han köpte allt han såg utan att veta hur han skulle laga till det. Det är ett välkänt fenomen och det låter mig köra lyxbilar tack vare massiv affärsreklam och tv-avtal.

En tv-producent bekräftade att upp till trettio procent av de som tittar på matlagningsprogram är människor som har köpt mat som de inte vet vad de ska göra med. "De tittar med det fåfänga hoppet att deras ingrediens ska användas i programmet innan det har möglat," sade han.

Paul bekräftade kockens misstankar: "Fan, det stämmer ju. Jag låg kvar länge i sängen och gick upp för att laga lunch. Men det fanns ingenting i kylen, så jag gick ner till affären för att handla. Jävlar, jag skulle ha ätit en smörgås innan jag gick in."

Och medan Paul kämpar för att komponera en måltid av sina ingredienser, har stackaren ytterligare ett sår som svider. "Jag måste gå tillbaks i eftermiddag," förklarade han. "Jag köpte inget satans bacon."

Text: Kieren McCarthy (The Rockall Times) Översättning: Helena Flodman. Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Utan tillstånd är eftertryck eller annan kopiering förbjuden.