Kort om katter

Det rapporteras att följande exemplar av Första Moseboken fanns i "Döda Havet Rullarna". Om den är autentisk, kommer den att sprida ljus över frågan: "Hur skapades sällskapsdjuren?"

Och Adam sade, "Herre, när jag vandrade i Lustgården, vandrade du med mig varje dag. Nu ser jag Dig inte mer. Jag är ensam här och det är svårt för mig att minnas hur mycket Du älskar mig."

Och Herren Gud sade, "Det är inte gott att du är allena. Jag skall skapa dig en följeslagare. Han kommer att vandra med dig för evigt. Han kommer att visa hur stor min kärlek till dig är, så att du vet det, även när du inte kan se mig. Utan hänsyn till hur självisk och barnslig och ovärdig att älska du är, kommer din följeslagare att acceptera dig som du är och älska dig som jag gör, trots dina brister."

Och Herren Gud skapade en ny varelse som följeslagare åt Adam. Och Gud såg att det var gott. Och Gud var nöjd.

Och den nye följeslagaren var tillfreds med Adam och han viftade på sin svans. Och Adam sade, "Men Gud, jag har gett namn åt alla varelser i ditt rike och alla goda namn är tagna, och jag kan inte ge namn åt denna nya varelse."

Och Herren Gud sade, "Ty, jag har skapat denna varelse till ett tecken på min kärlek till dig, hans namn kommer att bli en reflektion av mitt namn. Och du skall kalla honom hund" (Dog på engelska, vilket blir God baklänges. Översättarens anmärkning.)

Och Hund levde med Adam och var hans följeslagare och älskade honom. Och Adam var nöjd. Och Herren Gud var nöjd. Och Hund var nöjd och viftade på sin svans.

Efter en tid kom det sig att Adams skyddsängel kom till Herren Gud och sade, "Herre, Adam har fyllts av högmod, han stoltserar och kråmar sig, och han tycker att han skall tillbedjas. Hund har verkligen visat honom att han är älskad, men ingen har lärt honom ödmjukhet."

Och Herren sade, "Jag skall skapa honom en följeslagare, som kommer att vandra med honom för evigt, den kommer att se Adam som han är. Följeslagaren kommer att påminna Adam om hans begränsningar, så att Adam kommer att inse att han inte är värd att tillbedjas."

Och Herren Gud skapade katten, som följeslagare till Adam. Och katten ville inte lyda Adam.

Och när Adam stirrade in i kattens ögon, insåg han att han inte var den mest högstående av Guds skapelser. Och Adam lärde sig ödmjukhet.

Och Gud var nöjd. Och Adam utvecklades mycket.

Och katt brydde sig inte ett dugg.

Text: Ulla Huhta (översättning)