U-landsarbetare i Småland

Vi hjälparbetare i Småland känner ibland ett behov av att förklara varför vi är här.

Befolkningsprofilen i Småland har varit föremål för studier under en längre tid. Det finns mycket kunskap och lärdom man kan extrahera genom att studera utvecklingen av befolkningen i detta vårt stora utvandrarlandskap.

I slutet på 1800-talet när potatisen tröt, svinen dog och de få halmstrå som växte bland stenarna på åkrarna vissnade, då bestämde sig en del av befolkningen för att nu fick det vara nog. Man hade ju hört talas om ”Amerikat”. De som hade släktingar i övriga Sverige som kunde läsa fick hjälp att tyda avgångstiderna för båtarna som utgick från Karlskrona. Man sålde sina stugor, lurade på de lättlurade sina stenåkrar och for iväg till det gyllene landet i väster. Kvar blev den befolkningsrest som huvudsakligen än i dag utgör innevånarna i Småland. Det var kretiner, sadister, våldtäktsmän, promiskuösa kvinnor och personer med fysiska handikapp, men framför allt den stora samlingen män som - stirrande under tvärklippt lugg - satt och drack öl och lät flugorna surra runt ansiktet. En del klarade inte ens av att dricka öl utan satt bara tysta mot ett träd, andades och utstötte grymtande ljud.

Det var av denna befolkningsrest som det moderna Småland skulle byggas av under 1900-talet. Vad som har skett under dessa 100 år har studerats av olika epidemiologiska institutioner världen över. Det var ett självgående intressant experiment som klarade sig utan yttre störningar tills hjälparbetet kom igång i början på 1980-talet. Världen och övriga Sverige kunde då inte längre stillasittande se på hur denna befolkningsspillra sakta men säkert var på väg att utrota sig själva.

Man rekryterade således personer med erkänt hög intelligens och bred kunskap. Det var helt enkelt högkvalificerade människor - gräddan av intelligentian - som övergav sina lysande karriärer för att osjälviskt försöka hjälpa ett broderfolk som råkat ut för fysisk och mental utarmning. De var dessutom utrustade med osedvanligt stort mått av empati, förståelse och tålamod. Egenskaper som under åren skulle visa sig vara mycket värdefulla och många gånger sättas på prov.

Hjälparbetet är ännu inte avslutat. Det pågår oförtrutet. Uppoffrande för en låg ersättning fortsätter hjälparbetarna att sköta den monstruösa kampen mot IQ-retardation, saglande och ineffektivitet som fortfarande är förhärskande i Småland. Sakta men säkert ser man dock att deras hjältemodiga kamp bär frukt. En del smålänningar har börjat att gå upprätt, lärt sig att vifta bort ohyra från ansiktet och en del har till och med kunnat användas till lättare arbete. Som att flytta stenar. Vi hyllar våra hjältar till hjälparbetare. Trots ett kompakt motstånd från oförstående kretiner och IQ-minimerade så går kampen vidare...

Text: Anonym. Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Utan tillstånd är eftertryck eller annan kopiering förbjuden.