Olika typer av datoranvändare, del 1

Olika typer av datoranvändare och hur man känner igen dem.

Vrålhackern
Skulle egentligen ha läst systemvetenskap vid KTH, men hoppade av gymnasiet som sjuttonåring eftersom det var mer lönande att konstruera dataspel. Vägrar köpa något till datorn som kostar över 250 kr. Storkund hos Claes Olsson i Insjön. Innehar parabolantenn gjord av gamla grytlock, jeans samt VIP-kort på McDonalds. Frekventerar ej Café Opera.

TurboHansson
Vrålhackerns rikare kusin. Reser gärna till Singapore, Hong Kong eller New York (tjänsteresa) för att inhandla senaste discdriven eller superprocessormodulen. Byter datormodell som vanliga människor byter skjorta. Diskuterar MIPS och MHz med samma glödande intresse som raggare pratar om Cheva '58. Har minst 275 olika programvaror (samtliga piratkopior), men har inte hittat någon nyttig användning för mer än högst två. Använder gärna kreditkort (platinaversionen).

Chefen
Har varit med länge och till sist insett att informationsrevolutionen har nått även hans skrivbord. Har därför införskaffat dyraste (och minsta) modellen knähundsdator som han gärna tar med sig som handbagage i business class. Om bara någon kunde visa honom hur man sätter på den och hur ett tangentbord fungera skulle den till och med kunna fungera som något mer än bordsdekoration.

Skräcken
Har trots flerfaldiga ordbehandlingskurser inte blivit övertygad om att datorn inte på något mystiskt och hemligt sätt är kopplad till Forsmarks kärnkraftsreaktor. Oroas därför ständigt av konsekvenserna av att trycka på "Ctrl" och "Delete" i fel ordning.

Anarkisten
Accepterar inga direktiv utan skapar egna rutiner för lagring, dokumentformat, utskrifter och allt annat som kontorschefen tycker är viktigt. Gillar att ge dokumenten namn som "Hejhopp" och "Tjofräs". Tre månader efter det att Anarkisten bytt jobb kraschar datorn eftersom den inte längre kan hålla ordning på sig själv.

Strebern
Misstror från början alla datorsäljare och tycker ännu mindre om konsulter. Tar tjänstledigt i sex månader för att lära sig allt om datorer, från ASCII till RISC. Köper därefter dyraste standardsystemet från Stora Leverantören och motiverar det med något lulligt som "vår datastrategi prioriterar flexibilitet, information och kompetens, och försöker nå största möjliga måluppfyllelse för alla delområden". Förstår inte själv vad det betyder, men blir erbjuden jobb som både datakonsult och ADB-samordnare.