Mindre kända programmeringsspråk

Avslappnad
Det här språket utvecklades som ett alternativ till den hetsiga atmosfär som finns i andra programspråk, vid Gävles Centrum För T'ai Chi, Mognad och Dataprogrammering (centret är numera nerlagt).

Centret var idealiskt för programmerare som gillade att ligga i varma bad under tiden som de arbetade. Tyvärr var det väldigt få programmerare som klarade sig eftersom centret förbjöd pizza och Coca-Cola, utan istället serverade tofu och Ramlösa.

Många sörjer Avslappnads död särskilt på grund av sitt mjuka och varsamma språk då alla felmeddelanden visades med små bokstäver. Till exempel såg det ut på det här viset om du fick ett allvarligt fel i något program: "ursäkta att jag stör men jag kan tyvärr inte utföra den åtgärden. skulle du vilja vara så vänlig och försöka igen?"

Enkelt
ENKELT är en förkortning för ENfaldiga Korkade ELektroniska Töntar. Det här språket utvecklades vid Fakulteten för teknologiskt missanpassade vid Lunds Tekniska Högskola. Det skapades för att göra det möjligt att programmera utan att göra några fel. Huvudbegreppen i programmeringen är därför BÖRJA, SLUTA och STOPP. Hur du än arrangerar dessa huvudbegrepp kan du inte göra några fel. Program skrivna med ENKELT har inga meningsfulla funktioner. Trots detta kan de åstadkomma allt som program skrivna med andra språk kan - utan den tråkiga, frustrerande processen med testning och borttagande av buggar.

LITHP
Detta meningslösa språk utmärker sig genom att man måste byta ut bokstaven "s" mot "th". LITHP sägs vara användbart då man anpaththar lithor.

Slobol
SLOBOL är mest känt för sin hastighet, eller snarare avsaknaden av den, i sin kompilering. Även om många kompilerare låter dig ta en kaffepaus när de kompilerar, låter SLOBOL dig resa till Bolivia och plocka bönorna själv. 43 programmerare har dött av leda under tiden de har väntat på att SLOBOL ska kompilera. En del uttråkade SLOBOL-programmerare har därför bytt till det närbesläktade men mycket snabbare språket KOKAIN.

Sartre
Detta extremt ostrukturerade språk är uppkallat efter den existentialistiske filosofen. Begreppen i SARTRE har ingen mening, de bara är. Därför kan SARTRE-programmerare själva namnge sina egna funktioner. SARTRE-programmerare brukar vara tråkiga, deprimerade och inga festprissar. SARTRE använder sig av två grundläggande typer av data, EN-SOI och POUR-SOI. EN-SOI är en hög med nonsens medan POUR-SOI är en dynamisk struktur som aldrig har samma värde. Strukturerna är åtkomliga genom den enda definierade operationen i SARTRE, detta brukar dock resultera i ett "DÅLIGT SJÄLVFÖRTROENDE i PC 02AC040" fel, även känt som nihilism. Jämförelser i SARTRE har den egenheten att begreppet OM inte kan klara av att hantera några värden utan helt enkelt skrivs OM; En annan liknande egenskap är VAD ÄR: = (INTE DET SOM ÄR)

Eftersom det i SARTRE är POUR-soi som är exakt vad det inte är. Även om detta kan verka förvirrande finns det en process som ständigt pågår i bakgrunden, Nihilisten, som hela tiden gör sådana begrepp helt meningslösa.

Program i SARTRE avslutas aldrig eftersom det inte finns någon utväg.

C-
Det här språket namngavs av betyget dess skapare fick då han lämnade in det som specialarbete i avgångsklassen i programmering. C- beskrivs bäst som ett lågnivåspråk. Det är till och med så att språket kräver fler C- begrepp än maskinkod för att genomföra sin uppgift. På sätt och vis är det därför ganska likt COBOL.

Grogg
GROGG är ett matematiskt precisionsspråk där alla typer av data är relaterade till kvantitet. Datatyperna sträcker sig från CL, GRAM, SHOT, ANING, GROGG, det är därför det heter som det gör, till LITER, MAGNUM och DUNK. Kommandona är relaterade till ingredienser som CHABLIS, CHARDONNAY, CABERNET, GIN, VODKA, VERMOUTH, WHISKY och VADSOMFINNSTILLGÄNGLIGT. De många olika versionerna av GROGG reflekterar sina användares ekonomiska status. Kommandon i ELIT-varianten inkluderar även VSOP och LAFITE, medan kommandon i ARBETARKLASS-varianten inkluderar SOCKER och JÄST. Den sistnämnda varianten är vanlig bland frustrerade SARTRE-programmerare som brukar gå över till det språket istället.

Text: Henrik Kanatidis (översättning)